Skaffa en egen gratis hemsida   

Ladda om sidan/Synkronisera inloggning
Besök en slumpmässig hemsida på Zoomin

Besviken...

För er som läser min blogg har ni ju läst om hur jag strider för att få in min lilla på dagis i Fröjered. Men just nu känns det som jag ger upp det. Har nu från flera håll hört att personalen är negativa till att utöka verksamheten. Ser hinder som att det inte finns lokaler och personal osv... Man hade ju hoppats på att inställningen vore. Vi har ett problem!!! För mycket barn!!! Vilket roligt problem att lösa!!! Att det blir mer barn på landsbygden måste ju ändå vara ett roligt problem att lösa. För alla vill väl ha sina jobb kvar. Känner mig jätte besviken på denna inställning. Är ju det med att se svårigheter i stället för möjligheter!  Saken är den att man lämnar över det som betyder mest för en i världen i någon annans händer... Och då vill ju inte jag att man ska känna...

-O nej inte ett barn till det klarar vi inte. För just det barnet kanske råkar vara MITT!!! Nu vet jag också att personalen inte ska "lösa problemet" för det ska politiker och rektor göra, men det är mest inställningen som gör mig besviken! Jag har alltid haft ett jätte förtroende för personalen på dagis. Men klart man blir besviken. Det är alltid ångest när det börjar dra ihop sig för att börja jobba och lämna bort sin ögonsten, kan ju säga att detta gör det inte lättare!!

Jag beundrar dessa som valt att jobba med barn! Och jag vet att det är en ökad belastning på personalen nu om man jämnför från tidigare. Men tyvärr ser det ut så överallt i den sektorn. Sjukvård ja överallt! Neddragningar och effektivisering!! Vet att man blir såå trött av att höra det. Jag jobbar ju själv inom sjukvården så jag vet! Fast det är såå lätt att hamna i en negativ spiral där man ser svårigheter i allt! Blir gnäll och stridigheter, dålig stämning i hela personalgruppen!!  Detta leder till att varken man vill det eller inte  så GÅR DET UT ÖVER som i mitt fall den som är sjuk i slutändan. Nu har vi en mycket bra chef som direkt går in och bryter om vi börjar se svårigheter i allt. Och vilken skillnad det blivit i persoanlgruppen!!! Vilket också leder till bättre vård!!! Nu menar inte jag att man inte ska ifrågasätt saker och bara finna sig i allt!!!! Absolut inte. Men det är en jäkla skillnad på att ifrågasätta och fundera över saker, eller att direkt se saken som en omöjlighet!!!

Nu hoppas jag att detta är en höna av en fjäder!!! Att det inte alls är denna inställningen som råder! För som sagt jag har oftast varit supernöjd med persoanlen. Och nu är detta saker som jag hört kanske bara är dåliga rykten! Osv!!! Och det vet man ju inte hur sånt uppstår osv. OCH... man är extra känslig och mottaglig när ens egen dagisångest börjar komma över en!!!

 

Tisdagen den 17 augusti 2010 kl. 09:41

Allmänt | Permalänk | Kommentarer [15] Kommentera detta inlägg

 

 
nil

 

Kategorier

Allmänt

Moblogg

Privata funderingar

Arkiv

 2015

 2014

 2013

 2012

 2011

 2010

 2009

 2008

Bloggar

 

ettfotoitimmen.se

 

Zoomin: Nyheter & feedback

.com/

 lingla.blogg.se/

frojered3-4.blogspot.com/

mallan.skolbloggen.se/

mumsan02.blogspot.com/

http://frojeredf-1.blogspot.com/

http://miasbloggning.blogspot.com/

http://www.fnissis.blogspot.com/

 http://patriciaaxelsson.blogg.se

 www.emmelie02.n.nu.

Flöden

RSS-flödeRSS 2.0

 

.

 Här finns mina filmer!! Länkat och klart bara att klicka på länken nedan.

 www.youtube.com/wildanexy

 

 

Här är länken till instagram...

 instagram.com/anneliebj